Screentryck med vattenbaserad färg.
Introduktion
Att screentrycka kläder med vattenbaserad färg är en ovanlig metod i Sverige. Den används fortfarande, men mycket av kunskapen och majoriteten av innehållet man hittar utgår från plastisol – särskilt internationellt.
När man söker information om screentryck på kläder är det därför lätt att hamna fel. Nästan allt är anpassat för plastisol, trots att vattenbaserad färg fungerar på ett helt annat sätt.
Den här sidan är skriven som en påminnelse till mig själv – men med förhoppningen att den också kan vara användbar för andra. Jag utgår från att du redan har en grundläggande förståelse för screentryck och dess begrepp.
Grundläggande skillnad: plastisol vs vattenbaserat
Skillnaden handlar i grunden om vad färgen ska göra. Med plastisol lägger du på ett material som ska stanna kvar ovanpå tyget. Det härdar till en plastfilm som ger täckning och bygger ett lager på ytan. Ungefär som ett klistermärke.
Med vattenbaserad färg fungerar basen som ett transportmedel för pigmenten. När trycket går genom ugnen avdunstar vattnet, och pigmenten binder kemiskt med fibrerna i tyget. Du färgar materialet – du lägger inte ett lager ovanpå det.
Resultat:
Plastisol ligger ovanpå tyget.
Vattenbaserad färg sjunker in i tyget.
Det är därför vattenbaserade tryck känns mjukare och mer “levande”, medan plastisol alltid har en tydlig yta ovanpå.
Utrustning & material
Vattenbaserat tryck: Så bygger du rätt stencil
När du screentrycker med vattenbaserad färg eller discharge är en tunn och precis emulsion avgörande. Färgen sjunker ner i tyget istället för att ligga ovanpå, så du vill ha minimal uppbyggnad i stencilen för att hålla skärpan och undvika att kanter torkar igen.
Det är viktigt att förstå att med plastisol skapar du en relief. Med vattenbaserad färg, egentligen pigment, så färgar du om tyget.
Varför ett tunt lager emulsion?
Ingen inkwell behövs: En djup "färgbrunn" mellan duk och emulsion skapar höga kanter där vattenbaserad färg lätt fastnar och torkar. Det ger suddiga motiv och tappar detalj.
Bättre flöde: Tunnare coat låter färgen passera rent genom nätet utan motstånd.
Mindre slitage: För upplagor upp till 200+ tryck räcker en enkel coat gott och väl – den är tålig nog utan onödig tjocklek.
En bestrykning är ekonomiskt och din dyra emulsion räcker längre.
Hur du bestryker duken
Single coat på färgsidan: Stryk en gång på insidan (där färgen ligger). Det ger en tunn, jämn yta utan onödig relief.
Jag pressar ganska hårt med tråget mot duken - typ som om att jag skrapar samtidigt som jag bestryker.
On-contact eller off-contact?
Jag kör med on-contact - dvs att duken ligger dikt ann mot materialet jag trycker på. Här är varför.
Vid on-contact eller minimal off-contactså ligger duken nära plagget. Det innebär att du inte behöver pressa hårt alls med rakeln för att trycka duken mot underlaget och för att pressa ned färgen i tyget.
Då vattenbaserad färg är rinnig kan ett högt tryck ofta leda till suddiga kanter då den tunna färgen pressas in under kanten på stencilen.
Med on-contact, rätt vinkel på rakel, lagom hastighet och lagom tryck så “skär” du nästan färgen över stencilen. Varpå färgen kontrollerat läggs på plagget med ett kontrollerat flöde. utan att byggas upp.
Det här är något du behöver experimentera fram. Testa olika hårdheter på gummi, olika vinklar och hastigheter beroende på färgens viskositet och om du trycker mörkt på ljust, ljust på mörkt eller discharge.
Plastisol = off-contact. Vattenbaserat = on-contact. Plastisol är trögt och kletigt. Vid tryck med plastisol har du off-contact så att duken snärtar tillbaka efter att färgen lagts på plagget. Vid off-contact krävs att du med rakeln pressar duken mot plagget. Det ökade trycket kan få som konsekvens att du istället pressar in den rinniga vattenbaserade färgen under kanten på stencilen, varpå du får ett suddigt tryck.
Fördelar med single coat:
Sparar emulsion (ekonomiskt).
Håller skärpan i motivet.
Tillräckligt stark för upplagor om ett par hundra.
Efter exponering - spola ur duken på färgsidan det minskar risken för blow-outs.
Vilken emulsion ska du köpa?
Emulsion jag använt och som hanterar vattenbaserat och discharge utan problem:
iTex DLE Plus
Saati Fotecoat 1833
Vanliga misstag att undvika
För tjocka coats (t.ex. 2+2): Ger oönskad inkwell och kantproblem. Kör 0+1.
Undvik hobbyprodukter. Köp riktiga grejer direkt, det sparar tid i långa loppet.
Billigt beskiktningstråg: En ojämn coat leder till ojämn tryckkvalitet. Köp ett ordentligt tråg. En bra duk är hela grunden till ett bra tryck.
Utrustning & material
Vattenbaserat screentryck: Så bygger du rätt stencil
När du screentrycker med vattenbaserad färg eller discharge är en tunn och exakt emulsion avgörande. Till skillnad från plastisol, som bygger ett lager ovanpå tyget, tränger vattenbaserad färg in i fibrerna och färgar själva materialet. Det ställer helt andra krav på stencilens uppbyggnad.
En för tjock emulsion skapar onödiga kanter där färg fastnar, vilket leder till suddiga detaljer och ojämna tryck. Målet är en ren passage genom nätet med så lite störning som möjligt.
Varför ett tunt lager emulsion är avgörande
Ingen “ink well”-effekt
En djup uppbyggnad mellan duk och emulsion skapar små “färgbrunnar” där vattenbaserad färg samlas och torkar. Det förstör skärpan i motivet och gör fina detaljer instabila.
Bättre färgflöde
En tunn coating ger fri passage genom nätet utan motstånd, vilket är särskilt viktigt med tunnare vattenbaserade färger och discharge.
Stabilare tryck vid upplaga
En korrekt tunn stencil håller för mindre till medelstora upplagor (upp till ca 200+ tryck) utan att brytas ner i onödan.
Ekonomiskt och effektivt
Single coat minskar åtgången av emulsion och ger jämnare resultat över tid.
Så jag coatar duken
Jag använder en single coat på färgsidan:
en enda strykning på insidan (färgsidan)
hårt tryck med tråget mot duken
fokus på jämnhet snarare än tjocklek
Det blir nästan en kombination av applicering och skrapning, där målet är en tunn, kontrollerad yta utan uppbyggnad.
On-contact vs off-contact
Vattenbaserat screentryck = on-contact
Jag kör on-contact, vilket betyder att duken ligger direkt mot materialet som trycks.
Det ger:
mindre behov av tryck i rakeln
bättre kontroll på rinniga färger
mindre risk för att färg pressas in under stencilens kanter
Med rätt:
rakelvinkel
hastighet
tryck
…kan färgen “skäras” över stencilen och läggas kontrollerat i tyget istället för att pressas in i det.
Det här kräver testning beroende på:
gummihårdhet
färgens viskositet
motiv (ljus/mörkt, discharge osv)
Plastisol = off-contact
Plastisol är tjock och trög och kräver off-contact så att duken snärtar tillbaka efter tryck.
För vattenbaserat blir detta ofta motsatsen till vad man vill ha:
för mycket tryck → färg pressas under stencil → suddiga kanter
Efter exponering
Efter exponering:
spola ur duken noggrant på färgsidan
Det minskar risken för “blow-outs” och förbättrar detaljskärpan i finare motiv.
Emulsion jag använder
Fungerande val för vattenbaserat och discharge:
iTex DLE Plus
Saati Fotecoat 1833
Vanliga misstag
För tjock coating
skapar ink-well
tappar detalj
ger ojämna kanter
👉 håll dig till 0+1 (single coat)
Fel utrustning
Trasiga eller smutsiga beskiktningstråg ger en ojämn emulsion → vilket direkt ger ett sämre tryckresultat.
Fel prioritering
Det är lätt att fokusera på färg och teknik — men grunden är alltid:
👉 duk + korrekt coating = kvaliteten i trycket